söndag 6 mars 2011

Mina genvägar

Kolla in min farfar och min pappa. Strandbergsgenerna är starka, vi blir lika som Baldwinbröder.

Ägnade gårdagen åt att gå igenom gamla släktbilder. Äntligen tog vi oss tid att prata om vilka människorna på alla de svartvita fotografierna egentligen är. Och på något sätt känns det lugnande att veta mer om var man kommer ifrån. Blir stolt över mina gener. På mammas sida finns massor av starka människor som genomlevt eller tagit sig ur - med dagens svenska mått mätt - extrem fattigdom. Många skrev dikter, snidade och sysslade med andra kreativa grejer - farfar spelade saxofon i dansband.

Det finns något märkligt lugnande med att veta mer om sin bakgrund, förstå lite mer om vem man är och varför man blivit som man blivit.

5 kommentarer:

  1. Ja ni är väldigt lika :) trevligt med gamla kort
    Mötte er tidigare idag då ni var ute med Dogge:)
    Trevligt att se er här igen i solskenet :)

    SvaraRadera
  2. Jag förstår precis vad du menar. Själv har jag börjat släktforska, med i någras ögon lite nörd varning. Men det är otroligt fascinerande att få reda på vart man kommer ifrån. //Lotta

    SvaraRadera
  3. Tycker verkligen inte att det är nån nördvarning på det, Lotta! Kolla bara hela Who do you think you are-hajpen!
    Bibbi, såg inte dig!

    SvaraRadera
  4. Skansen-Tomas7 mars 2011 11:26

    Känn dig själv - Skansen-grundarens gamla devis - har aldrig varit så viktig som nu. Kul!

    SvaraRadera
  5. Tack! :) Jag bryr mig inte så mycket i och för sig, tycker rent av att det är en komplimang att anses lite nördig... :D Älskar att leta i böcker och fundera på sätt att få reda på mer om vår släkt. Men man ser att vissa personer får ett visst nollställt utryck i ansiktet när man börjar att prata om det. Lite kul det också faktiskt. ;)

    SvaraRadera