Igår gick vi och såg Ett år av magiskt tänkande på Galeasen.
Det hade ju kunnat bli så fel, att se en nästan två timmar lång monolog om döden, när jag var så bakis att det dånade lite i öronen.
Älskar Joan Didion, älskade boken. Och Ingela Olsson gör den så bra i monologform att det var alldeles andlöst i salongen. Vackert, avskalat, nära inpå, och i slutändan hoppfullt.
Var precis i Sverige på semester och köpte så klart med mig Halva Liv. Har nu sträckläst den och måste bara säga att jag gillar'n. Jag gillar'n väldigt mycket :)
SvaraRaderaKUUUL! TACK!
SvaraRadera