torsdag 13 januari 2011

En tjock femårings högsta dröm

Jag och Sara blev bjudna på middag på Marie Laveau av de som jobbar närmast oss på Rabén & Sjögren. Käkade en hummer till middag, drack urgott vin. Men det som gjorde mig gladast - förutom det strålande sällskapet, herregud vad jag gillar alla! - var den här efterrätten. Som en tjock femårings högsta dröm. Massor av glass, marshmallows, smarties, sås, frukt...

Och idag kom sista boken i Hunger Games-trilogin med posten. Lycka.

9 kommentarer:

  1. Är kocken möjligtvis gravid? Ser ut som det jag sätter i mig dagligen.

    SvaraRadera
  2. den har jag oxå köpt efter att ha läst om den här! boken, that is.

    SvaraRadera
  3. Godsfrun: herregud, vad jag skulle ta vara på chansen att moffa i mig allt jag ville...
    elisabeth, gud vad kul, du måste rapportera!

    SvaraRadera
  4. Hej! Jag ville bara säga att jag verkligen håller med dig angående vad du skrev om skolidrotten i din krönika i Friskisen.
    Jag går på gymnasiet nu och jag vägrar fortfarande att vara med på idrotten.

    SvaraRadera
  5. jag gillade verkligen hunger games. så mycket att jag gick och lade mig klockan 10 på nyårsafton, för att få läsa ut boken. och där slapp min stora, pinsamma hemlighet ut på nätet ...
    den är lättläst och bra och förvånansvärt mörk, som en Vägen light. hon skriver inte så bra som McCarthy (men vem gör det?) samtidigt tycker jag att hon har talang för det säregna, det originella. en del saker kändes lite deus ex machina och kärlekshistorien var kanske inte så trovärdig men överlag: en bladvändare!

    SvaraRadera
  6. Hahaha! Kan en bok få bättre betyg?

    Håller med om vartenda ord du skriver. Ska bli spännande att se hur de lyckas göra film av det....

    SvaraRadera
  7. Christoffer, tack! Usch, jag är inte avundsjuk på dig. Kan fortfarande drömma mardrömmar om det (och matten).

    SvaraRadera
  8. Såg ett cribs avsnitt häromdagen där de var hemma hos "vanliga" amerikanska tonåringar. De bodde i hem som var inspirerade av Disneyland och andra nöjesparker. I ett av husen hade de en bio och utanför en 50-tals inspirerad bar där man kunde göra sina egna sundaes. Mamman fyllde på med godis, grädde, glass och alla såser man kunde tänka sig.

    Tänk om man hade en glassbar i källaren och sen kunde man bänka sig framför bioduken. Säger som frau Anna : *dregel* *gaaahrrrlaaah*

    SvaraRadera