Tack och adjö, bloggvärlden! Hej Twitter!

Det här blir mitt sista blogginlägg. Kanske nånsin. Men man ska aldrig säga aldrig. Snart kanske jag börjar längta. Sakna kommer jag definitivt att göra.
Men det här är verkligen inget ogenomtänkt beslut.  Jag har gillat att blogga, jag gillar ER så himla mycket, men de senaste månaderna har jag mer och mer känt att:

1) Mitt liv är text, text, text. Something's gotta give.
2) Jag har mer och mer insett att bloggandet på så många sätt gör livet till ett slags andrahandsupplevelse. Att även i stunden tänker jag på hur jag ska beskriva det på bloggen sen.
3) Jag verkligen vill göra det som jag tidigare lovat mig själv att aldrig göra: börja twittra. Jag gillar ju att skriva korta Facebookstatusar, i stunden precis när det händer. Det här blir ju nåt liknande. Jag är verkligen sen med att haka på Twitter-tåget, men för mig är det en ny utmaning - och jag gillar det!

Tack allihopa! Ni som läst den här bloggen - och min gamla - har följt mig genom livets karuseller och berg- och dalbanor. När jag har krisat har ni varit ett fantastiskt stöd, och ni har varit lika sköna att dela kickar med.

Hoppas ni vill följa mig på Twitter - matsstrandberg_ heter jag där!
Och ni kan ju också fortsätta kolla min kära medförfattare Saras blogg! 

Sensory overload

Jag är lite bakis på kultur idag. Ni vet hur det brukar sägas att man inte ska blanda sprit och öl och vin? Igår blandade jag upplevelser så vilt att jag känner mig mentalt sliten.

Började dagen med att kolla på skräckfilmen "Devil", som faktiskt verkar helt okej (jag har inte sett sista halvtimmen än - känner på mig att den mycket väl kan spåra ur). Gick till Fotografiska för att se Sarah Moon-utställningen, blev alldeles betagen och förtrollad och insvept i drömsk stämning - sen gick jag på utställningen en trappa ner, om våldtagna kvinnor i Rwanda. Herregud. Kände mig liksom skyldig dessa kvinnor att läsa varenda en av livshistorierna. Och det är en fantastisk utställning. (Föreställde mig att sitta och fika med en av dem och försöka förklara MINA problem.) Jag var helt urlakad efteråt. Gick direkt därifrån till en träff med vår fantastiska bokklubb Kulturkoftorna. Kärlek, kärlek! Vi pratade om "The imperfectionists" av Tom Rachman, som blivit så tokhyllad. Jag var nog minst imponerad i gruppen. Och sen drack vi massor av vin och fnissade och när vi var klara med det gick jag hem och kollade lite "Modern family" innan jag till slut fortsatte läsa i Chuck Palahniuks "Lullaby". 

Så nu ligger jag här lite intrycksbakis. 

Är väldigt lycklig av dagens DN Söndag - ett helt uppslag nästan om Cirkeln, plus att det står att Jonas Thente ska hylla den imorgon!!!

Älskar mina vänner

Johan Holmgren Thorsell gav mig den här sköna korgen igår - med drycker från alla länder som Cirkeln är såld till. Och laminerade fusklappar med små skrytfraser på alla språk.

 

Och Pär hade skapat en bukett som är en exakt replica av Cirkelns omslag. Inte så bra bild, men den är helt fantastisk i verkligheten!

Några av alla fina vänner som kom på festen igår!

Vilken otrolig kväll igår. Har fortfarande inte hunnit sortera alla intryck. Så himla lycklig. Om arbetet med Cirkeln har varit som ett arbetsmässigt äktenskap mellan mig och Sara så var det här vårt bröllop!

 

På Cirkelns Facebook-sida kan ni kolla fler bilder - och passa urgärna på att *gilla* oss! 
Nu ska jag åka till förlaget och hämta blommor. Och stirra argt på frozen margarita-maskinen. Skyller all min huvudvärk på den. Den ondskefulla fresterskan!

Här är också en massa bilder på Finest.se. 

Här är förresten spellistan som jag och Sara satte ihop för kvällen!

Sweet release

Har just kommit hem från vår releasefest för Cirkeln. Är alldeles omtumlad och lite salongsberusad. Kommer ha ont i kinderna imorgon efter att ha gått runt med ett konstant hyperleende. Lite manisk, extremt lycklig. Lägger ut lite bilder imorgon - nu ska jag ta en bubblande nattfösare!

Körigt

Jag och J gick till Kungsholms kyrka idag och såg Bachs Johannespassionen. Alltså historien om Jesu lidande, som ett slags... körmusikal. Äsch, jag vet inte några termer om den här sortens musik. Men det var riktigt, riktigt fint. Mindes plötsligt hur mycket jag älskade att gå i kyrkan när jag var liten. Och även om jag inte tror på religion (däremot på nåt slags Gud) så är det något särskilt med att sitta i en kyrka. Få lite annat perspektiv. Ett litet steg åt sidan, utanför verkligheten, tillsammans med andra.

Lycklig nu

Herregud, den här recensionen av Cirkeln fick mig nästan att grina lite. På ett bra sätt. Om såna här bloggare fattar boken, då har vi verkligen lyckats med precis det vi föresatte oss.